Det gick bra!
Fortfarande är jag inte helt frisk. Mycket riktigt skrek jag för mycket på genrepet, tappade rösten och har sedan gått röstlös i nästan en vecka. Fortfarande lyder inte rösten, och halsen gör ont ont.
Men, konserterna genomfördes, Nybrokajen 11 var i det närmaste utsålt båda dagarna. Trots ytterligare ett misslyckat genrep på fredagseftermiddagen så hade vi ett närmast magiskt flyt på konserterna. En illa vrickad fot, diverse feber och andra åkommor var som bortblåsta när vi väl stod på scen. Orkestern hade också flyt med det mesta, några små tekniska problem med mickarna var väl det enda störande momentet på fredagen. Sångarna lyckades balansera kvar på den lilla gren de satt på när de sjäng om små små fåglar, till skillnad från på genrepet då grenen ramlade i golvet tre gånger under låten. Efteråt fick vi höra att det såg ut och lät precis lika bra som det kändes. Stoltheten och lättnaden över att allt gick bra var.. ja, jag stod och hoppade upp och ner bakom kulisserna.
Under förberedelserna fotade jag lite med min gamla analoga kamera. Ska bli intressant att se bilderna, man är ju så ovan nu för tiden att inte kunna se resultatet direkt på skärmen.
I eftermiddag har jag varit hemma, städat hela lägenheten och liksom landat. Nog för att jag fortfarande är sjuk, men bara att få lite tid att slappna av har gjort att det känns mycket bättre. Jag har gått runt och njutit igen av hur roligt jag har haft precis hela helgen.
Nu börjar veckan då jag ska försöka ta igen det där som jag åsidosatt den senaste tiden. Träffa mina vänner och min sambo till exempel. Jag har varit en mycket asocial människa de senaste två veckorna, och det har känts ännu värre av att jag ändå inte kunnat prata med dem som jag väl träffat.
Nu ska jag avlägsna den röda färgen från naglarna, nog med rött för den här gången nu. I morgon är det måndag igen, och en helt vanlig vecka.
Men, konserterna genomfördes, Nybrokajen 11 var i det närmaste utsålt båda dagarna. Trots ytterligare ett misslyckat genrep på fredagseftermiddagen så hade vi ett närmast magiskt flyt på konserterna. En illa vrickad fot, diverse feber och andra åkommor var som bortblåsta när vi väl stod på scen. Orkestern hade också flyt med det mesta, några små tekniska problem med mickarna var väl det enda störande momentet på fredagen. Sångarna lyckades balansera kvar på den lilla gren de satt på när de sjäng om små små fåglar, till skillnad från på genrepet då grenen ramlade i golvet tre gånger under låten. Efteråt fick vi höra att det såg ut och lät precis lika bra som det kändes. Stoltheten och lättnaden över att allt gick bra var.. ja, jag stod och hoppade upp och ner bakom kulisserna.
Under förberedelserna fotade jag lite med min gamla analoga kamera. Ska bli intressant att se bilderna, man är ju så ovan nu för tiden att inte kunna se resultatet direkt på skärmen.
I eftermiddag har jag varit hemma, städat hela lägenheten och liksom landat. Nog för att jag fortfarande är sjuk, men bara att få lite tid att slappna av har gjort att det känns mycket bättre. Jag har gått runt och njutit igen av hur roligt jag har haft precis hela helgen.
Nu börjar veckan då jag ska försöka ta igen det där som jag åsidosatt den senaste tiden. Träffa mina vänner och min sambo till exempel. Jag har varit en mycket asocial människa de senaste två veckorna, och det har känts ännu värre av att jag ändå inte kunnat prata med dem som jag väl träffat.
Nu ska jag avlägsna den röda färgen från naglarna, nog med rött för den här gången nu. I morgon är det måndag igen, och en helt vanlig vecka.
Nedräkning!
Förr var jag nästan alltid halvsjuk, hela året utom de tre sommarmånaderna. Nu för tiden anstränger jag mig för att sova ordentligt och är för det allra mesta frisk. Men, när jag väl åker dit, så gör jag det ordentligt. Jag har legat i sängen i tre dagar. Första dagen hade jag ont i hela kroppen och kunde knappt svälja eller andras. Efter det har det känts bättre, men jag är långt ifrån bra.
Idag pallrade jag mig ut, och har kört hårt hela dagen. Var det smart? Nej. Visste jag att det skulle bli så? Ja. Kunde jag se till att låta bli? Nej. Genrep är genrep. Det var viktigt att vara där, för mig själv och för andra. Väl på plats är det omöjligt att inte köra 110%. Så roligt har jag haft hela dagen. Kontrollfreak som jag är kunde jag inte låta bli att följa med bärarlaget tillbaka och bära grejerna till förrådet efteråt, för att veta exakt var allting finns till fredag då jag, kontrollfreak, ska hjälpa till att frakta dem bort till Nybrokajen 11 där konserten håller hus. Och, ta hand om nyckeln förstås. Hur skulle jag annars veta var den finns? =)
Väldigt roligt hela dagen trots allt. Fastän alla är trötta, irriterade och stressade tyckte jag vi lyckades hålla humöret uppe nästan hela dagen. En och annan får ta mer skit än de förtjänar, och det är tråkigt. Men jag tror de flesta var glada när vi avslutade repet.
Sen att ingenting satt som det skulle, det är en annan sak. Genrep ska ju gå dåligt, har jag hört.
Mot slutet fick jag lustiga kramper i ena foten och andra höften som inte riktigt ville ge sig. Tror att det betydde att kroppen ville vila. Dessutom har jag skrikit på folk så rösten inte längre fungerar.
Jag är jättesjuk, och nu är det verkligen nedräkning.
Det ska bli så roligt!
Du kommer väl? Nybrokajen 11, fredag 21/11 19:00 eller lördag 22/11 15:00.
Läs mer på Jubileumssidan
Idag pallrade jag mig ut, och har kört hårt hela dagen. Var det smart? Nej. Visste jag att det skulle bli så? Ja. Kunde jag se till att låta bli? Nej. Genrep är genrep. Det var viktigt att vara där, för mig själv och för andra. Väl på plats är det omöjligt att inte köra 110%. Så roligt har jag haft hela dagen. Kontrollfreak som jag är kunde jag inte låta bli att följa med bärarlaget tillbaka och bära grejerna till förrådet efteråt, för att veta exakt var allting finns till fredag då jag, kontrollfreak, ska hjälpa till att frakta dem bort till Nybrokajen 11 där konserten håller hus. Och, ta hand om nyckeln förstås. Hur skulle jag annars veta var den finns? =)
Väldigt roligt hela dagen trots allt. Fastän alla är trötta, irriterade och stressade tyckte jag vi lyckades hålla humöret uppe nästan hela dagen. En och annan får ta mer skit än de förtjänar, och det är tråkigt. Men jag tror de flesta var glada när vi avslutade repet.
Sen att ingenting satt som det skulle, det är en annan sak. Genrep ska ju gå dåligt, har jag hört.
Mot slutet fick jag lustiga kramper i ena foten och andra höften som inte riktigt ville ge sig. Tror att det betydde att kroppen ville vila. Dessutom har jag skrikit på folk så rösten inte längre fungerar.
Jag är jättesjuk, och nu är det verkligen nedräkning.
Det ska bli så roligt!
Du kommer väl? Nybrokajen 11, fredag 21/11 19:00 eller lördag 22/11 15:00.
Läs mer på Jubileumssidan