Fortfarande dag 9
Dagens tidningar. Likheten är slående.
Tyvärr var ST:s version av äggstocksartikeln mycket bättre än min. De hade dessutom pratat med chefen som jag försökte få tag på hela eftermiddagen utan att lyckas. Trist, men det känns ändå helt okej. Jag hade inte så lång tid på mig, jag skyller på det.
Presskonferensen i förmiddags gick... sådär. Jag förstod inte så mycket. Tack och lov så var det en annan reporter där också,och en fotograf. De ställde lite mer frågor än jag kunde göra. Men nu vet jag hur det går till, och jag har lärt mig en massa. Dessutom så snokade jag rätt på att en länsstyrelsekille som jag försökt nå hela veckan om en helt annan sak, befann sig på konferensen som hölls i huset. Så jag lyckades få prata med honom. Mycket bra. Jag slipper sitta och ringa länsstyrelsen varenda dag och höra om han kommit tillbaka.
På eftermiddagen fick jag ett uppdrag att skriva om en resa som en person reklamerat till allmänna reklamationsnämnden. Beskriva resan och vad som var fel, typ. Min första version var redovisande och så torr att det dammade om den. Jag försökte göra om lite, och det blev marginellt bättre. Nyhetschefen sa lite diplomatiskt "tja, den skulle behöva en ny ingress..." Sen enades vi om att den var skittråkig och sög, typ. Så jag fick lite tips om hur jag kunde tänka. Han tröstade mig med att det är lätt att skriva redovisande men mycket svårare att skriva roligt. Bland det svåraste. "Men du skriver så pass bra så jag tycker du ska försöka". Jag växte en halvmeter =) Sen gick det bättre. Vi får väl se om det blev roligt eller inte, men jag förstod åtminstone hur jag skulle tänka.
Det bästa är alla uppmuntrande kommentarer man får, de är bra på sådant utan att det känns krystat. Innan jag kommer hem kommer jag ha växt så jag slår i taket. Ni kommer inte känna igen mig.
Efter jobbet skulle jag promenera hem. Jag gick lite fel, vilket sedan blev mycket fel, och till slut visste jag inte var jag var längre. Tur att det fanns folk att fråga om vägen, och kartor på busshållplatserna. Nu är jag säkert hemma igen.
Hur kom du och Jonas fram till att du och jag känner varandra? Skumt!!
Det är klart att du e duktig! Annars skulle du inte vara där du är nu =) men det är bra att du får höra det från "riktiga" journalister osv, det brukar kännas ännu mer upplyftande då. STRÄCK PÅ DEJ, sötis! Och passa på att växa ett par meter till innan du kommer hem! =)
och du, jag saknar dej! Får man boka in en tekväll när du kommer hem?
Krama!
Nästan obehagligt att se hur lika ettor ni hade. Att rubrikerna var exakt lika. Det händer inte ofta!
Du är så duktig så! Man blir förändrad efter en praktik, det blir man verkligen. Jag tror ingen kände igen mig heller efter mina. Man lär sig så jäkla fort. Det är det som är det häftiga!
Ja världen är ju rätt liten ibland. Men du får hälsa honom så gott. Kram på dig!!
Hey söta Mia!
Jag har läst här lite ibland, men inte haft riktigt tid att kommentera. Nu tänkte jag att jag skulle kompensera för det, typ ;) Du verkar ha det bra ju och jag är säker på att du lär dig massor och blir jätteduktig! Jag är också ute på praktik just nu, fast gör ju lite andra saker än du. Men jag känner igen mig i det med uppmuntrande kommentarer. De är bra på det på min praktik också, vilket gör själva vistelsen där till en slags självförtroendeboost. Jättetrevligt är det :) Men du, när kommer du hem egentligen? Jag tycker det är dags att t.ex. ta en promenad då om du har tid och vill! Puss o kram!
Du är så himla duktig och smart Mia, sug åt dig allt beröm för det är du värd! Jag är så sjukt imponerad. Kraamkram